Visar inlägg med etikett Sverigedemokraterna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sverigedemokraterna. Visa alla inlägg

fredag 27 augusti 2010

Sverigedemokraterna, tack för filmen

När jag ser Sverigedemokraternas reklamfilm ger det en kvalmig känsla, men samtidigt känner jag en tacksamhet till partiet. Hade inte filmen haft någon avsändare hade jag gissat på att det var Sverigedemokraternas nazistiska konkurrenter, Svenskarnas Parti, som producerat den.

Det känns som Sverigedemokraternas valrörelse har fungerat som en tidsmaskin för partiet där man rest tillbaka till 90-talets vulgära retorik. Nu saknas bara kängorna och bombarjackorna så är partiet tillbaka sitt ursprung.

/Mikael Ekman.

måndag 9 augusti 2010

Så duperar Sd media

I helgen sommartalade Jimmie Åkesson för första gången. Inför hundratals sverigedemokrater nere i Sölvesborgs gästhamn förklarade han att partiet inte räds ett nyval och att partiet ska lansera en kampanj mot våldtäkter. Läs om talet på expo.se

Fokus i medias rapportering har legat på våldtäkterna. Brottsförebyggande rådet har uttalat sig och sagt att Sverigedemokraterna tolkar statistiken fel.
Fortsättning lär följa.

I dag har det fortsatt.
Men nu är det Mikael Wiehe som står i centrum. Eller rättare sagt hans låt "Flickan och kråkan". För att värma upp publiken innan Jimmies tal spelade de två männen bakom partiets hurtiga vallåt "Vi är på gång nu" ett antal covers. Det var Owe Thörnqvist, Cornelis Vreeswijk och Mikael Wiehe.

Nu är Mikael Wiehe arg.
- Som maffian brukar säga: "Hämnd är en rätt som ska avnjutas kall", säger han skämtsamt.
En stämning lär komma efter valet.
Wiehe förstår uppenbarligen vad det handlar - uppmärksamhet.
Sverigedemokraterna vill ha uppmärksamhet.

Som det avslöjas i boken Ut ur skuggan - en kritisk granskning Sverigedemokraterna är det en högst medveten strategi.
Vi citerar helt enkelt ett lite stycke om partiets relation till media.
Det säger allt.

I viss mån har partiets strateger försökt utnyttja den mediala
dramaturgin i rapporteringen om partiet. I partiets interna förslag
till planering inför EU-valet listades de nödvändiga
påstötningar som behövdes göras mot media. På listan fanns även
rubriken skandaler:
”Skandaler som förstås inte är några egentliga skandaler, men
sådant som media kan tänkas vilja ’avslöja’… (’SD säljer musik’,
’SD får pengar av Fronten’, ’SD använder kommunvapen på sina
hemsidor” etc.)"

Daniel Poohl

måndag 2 augusti 2010

Hur trovärdig är den avhoppade sverigedemokraten?

I förra veckan meddelade Sverigedemokraternas toppkandidat, Staffan Gising, i Mariestad att han hoppar av. Gising motiverade sitt avhopp med en rad faktorer. Men det som fick mest spinn var hans beskrivning av SD som ett islamofobiskt parti.

- Man inbillar sig att islam kommer ta över världen inom kort. Man bjuder in högerextremister som talare i Almedalen som ska hetsa ännu mer mot muslimer och islam. Samma retorik som användes i Tyskland, används nu mot allt som har med islam och muslimer att göra, skrev han på sin blogg i tisdags.

Staffan Gising försöker också påskina att Sverigedemokraternas antimuslimska retorik är något nytt. Något som dessutom en slags judisk manipulation inom partiet låg bakom.

Trams, så klart. Staffan Gising kände givetvis till Sverigedemokraternas inställning till muslimer och islam när han gick med i partiet. Han har själv bidragit till att sprida den i insändare i Mariestads-Tidningen. Gising som säger sig ha följt SD länge kan inte ha undgått partiets antimoskékampanjer, Jimmie Åkessons debattartikel i Aftonbladet förra hösten och den arsenal av hat mot muslimer som dagligen basuneras ut i exempelvis den sverigedemokratiska bloggosfären.

I Gisings anklagelseakt med sitt forna parti blir han dessutom klart antisemitisk.

Expo-medarbetaren Jonahtan Leman skriver i sin blogg:
Gising försöker gång på gång i sin blogg och på facebook framställa den sverigedemokratiska antimuslimska politiken som en "judisk" manipulation signerad Kent och Ted Ekeroth. Bröderna Ekeroth gick inte med i SD för att förvandla ett icke-islamofobiskt parti till ett islamofobiskt. De och flera andra som gått med i partiet såg med all sannolikhet det redan fullt förankrade anti-muslimska i partiet som en anledning att gå med. Staffan Gisings idéer om partiets islamofobi är alltså både helt felaktiga och dessutom klassiskt antisemitiska.
I ett inlägg i Svenska kommittén mot antisemitism blogg skriver Leman:

I en facebooktråd skriver Gising att ”Judarna har i alla tider skapa konflikter mm”. Som exempel på detta tar han upp den judiska befolkningen i Polen före andra världskriget. Att den amerikanska journalisten Helen Thomas nyligen fick stark kritik för att hon sagt att judarna i Israel borde ge sig av och ”återvända” till Polen, Tyskland osv., och efter det lämnade sin plats i Vita husets pressrum, beror enligt Gising på att ”judarna äger stora delar av USA”.

Men den bakgrunden är diverse bloggare och en del tidningars omfamning av Staffan Gising aningen pinsam. Bara för att en snubbe lämnar ett parti som uppfattas som främlingsfientligt betyder det inte att han är mindre rasist för det. Det kan ju faktiskt vara tvärtom.

Titta bara gänget som bildade Demokratisk Allians. Bland deras motiv fanns att Sverigedemokraterna var för extrema. Och vart tog Demokratisk Allians vägen? Den som kan den svenska extremhögern känner till att Demokratisk Allians gick in i Marc Abramssons Nationaldemokraterna.

Nu har Staffan Gising deklarerat att han ska bilda ett eget parti. Oddsen för att "Medborgarrättspartiet" som Gising kallar sin skapelse går ihop med Nationaldemokraterna lär inte vara särskilt höga.

/Alexander Bengtsson.

onsdag 28 juli 2010

Får extremhögern hybris av sockervadd och panflöjtsmusik?

Sockervadd, lokala dansband, t-shirts med vargmotiv och humoristiska tryck som ”Riktiga män väger över 100 kilo”, panflöjtsindianer, chokladbollar, bokbord med högerextrem propaganda. Det är sommar. Det är sol. Det är svenska marknadstider.

Extremhögern har sedan länge insett att marknaderna som finns i var och var annan buske är ett perfekt tillfälle att sprida sin propaganda. Och de är långt ifrån ensamma. Riksdagspartier säljer lotter, någon kristen sekt dyker upp och kränger älgkebab och andra intresseorganisationer är också där och sprider sitt budskap.

Vad som är speciellt med extremhögerns närvaro, förutom det varierande sortimentet av böcker som "Hur Sverige blev en mångkultur" och ”Mångkultur eller välfärd?”, är att deras återrapportering från marknadsbesöken alltid är så storslagen. Inget går fel. Om man läser de olika gruppernas skildringar av sitt kampanjande så verkar det som i stort sätt varenda marknadsflanör kommer att rösta på deras partier. Den senaste helgens besök på Röstånga Marknad i skånska Svalöv var knappast ett undantag.

Marknaden i Röstånga anordnas av den gamle högerpopulisten och ICA-handlaren Harry Franzén. Franzén som i det här valet verkar nöja sig med att kandidera för Skånepartiet i riksdags och regionvalet var tidigare restriktiv när det kom till att släppa in högerextremister på sin marknad. I år när hans gamla Centrumdemokraterna verkar ha gett upp hoppet om en comeback i Svalövs kommunfullmäktige tilläts både Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti att hålla bokbord.

Sverigedemokraterna har funnits representerade i Svalöv sedan valet 2002. Och av rapporten på SD-kurirens hemsida går partiet framåt med rasande fart i kommunen:

"Ni har min röst", var nog den vanligaste kommentaren vi fick höra från besökarna under de tre marknadsdagarna.”, står det att läsa i den lilla rapporten.

Nu när Harrys centrumdemokrater verkar ha lagt ner ser annat ett parti som också skyller samhällsproblemen på invandringen sin chans. Världsmästarna i namnbyte, Svenskarnas parti, kandiderar också i Svalöv. Partiets rapport från Röstånga är något mer detaljerad än de konkurrerande sverigedemokraterna. Men budskapet är detsamma:

Succé.

Enligt Svenskarnas parti gick materialet åt som smör i solsken. Och nästan ingen marknadsbesökare var kritisk till partiets politik. Den som var det ”fick lämna informationsbordet med svansen mellan benen”, skriver partiet på sin hemsida.

Alltså samma gamla visa. Av extremhögerns rapporter att döma är succén ett faktum varthän de än visar sig. Det kan bara vara valsabotage eller den ena eller andra konspirationen som förhindrar dem från att ta makten.

Och kanske är extremhögerns hybris en av oändligt många anledningar till varför Expo behövs. Under Almedalsveckan när jag gång efter annan stod och småpratade med aktivister från diverse högerextrema grupperingar gnällde den nationaldemokratiske riksstyrelseledamoten Tomas Andersson på oss.

- Ni kan väl skriva något positivt någon gång?, sa Andersson.
- Varför ska vi det? Ni är ju så fantastiskt duktiga på att skönmåla er själva, sa jag.

Nu hade Nationaldemokraterna förvisso stannat hemma i Södertälje. . Men det går bara att föreställa sig hur partiet hade beskrivit ett besök på Röstånga marknad. För ND är ju tio flygblad utdelade i en småländsk håla en dundersuccé.

/Alexander Bengtsson.

lördag 17 juli 2010

Carinas fruktsallad

1991 åkte Ian & Bert land och rike runt och lastade ölbackar inför fullsatta småstadstorg. Ölbackarna tog firma Wachtmeister-Karlsson till riksdagen. Eller så var det Siwert Öholm, ett slentrianmässigt missnöje eller en intolerans i det svenska samhället. Vi låter det vara osagt för den här gången.

Oavsett vad så väckte Ny Demokratis kampanjmetoder stor uppmärksamhet.

Sverigedemokraterna har under åren varit ganska tafatta när det gäller den politiska fantasin. Partiet hade i och för sig en ambulans som plikttalaren Mikael Jansson kuskade runt i. Och vem minns inte partiets kupp vid Globen-invigningen? Chang Fricks skyltviftande under den senaste Almedalsveckan där flanörerna på Donners plats erbjöds möjligheten att ägga William Petzäll kommer möjligen att gå till historien.

Men mer action än så har det inte varit. Det har mest handlat om deviserna "Dela flygblad tills du spyr eller heter Tor Paulsson" och "Vi leker småföretagsledare på ett torg som så torrt som möjligt berättar om hur det går för företaget".

Men i Landskrona finns en kvinna som verkar vilja ändra på det där.

I sydsverige turnerar nämligen partiets andre vice ordförande, Carina Herrstedt, runt i en liten pick up. Carina som bland annat gjort sig känd för bemöta sina antagonister genom att förtala dem verkar ha inspirerats av den nydemokratiska cirkusen från början 1990-talet.

På inte lika fullsatta småstadstorg blandar nämligen Herrstedt en fruktsallad. Detta har i skrivande stund kunnat beskådats i världsmetropoler som Laholm och Kävlinge. Herrstedt har gett sin turné det fyndiga namnet "Recept för Sverige".

Om det är Carinas fruktsallad, Chang Frick, ett slentrianmässigt missnöje eller en intolerans i det svenska samhället som kommer att ta Sverigedemokraterna till riksdagen återstår att se.

Skulle partiet inte nå sina drömmars mål kan Åkesson med vänner alltid skylla på fruktsalladen...


/Alexander Bengtsson.

onsdag 14 juli 2010

Brandhill tar bladet från munnen

Om Sverige begränsar invandringen med 90 procent då kommer alla problem lösa sig. Så låter det i den sverigedemokratiska propagandan inför valet. "Stoppa invandringen" har blivit "Begränsa invandringen" eller "EU-harmonisera invandringen" för den som är lite mera fegis och inte riktigt vågar följa Blåsippans väg fullt ut.

En retorisk fråga som Sverigedemokraterna ofta får av sina antagonister är om partiet ska hindra danskar, finnar, norrmän, färöingar mfl att flytta till Sverige.

- Självklart inte. Vad är det för nonsens?, skulle de flesta sverigedemokrater och för den delen en nationaldemokrat från Södertälje svara på den frågan.

En som skiljer sig från mängden är Sverigedemokraternas toppkandidat i Västerås, Börje Brandhill. Brandhill som också återfinns på en ärofylld 57:e plats på partiets riksdagslista presenterar kortfattat sina politiska visioner på SVT:s Valpejl. På frågan om varför väljare ska ge just honom förtroende svarar Börje Brandhill:

Jag avser att värna vårt språk, vår kultur, vår egenart, vår religion och vårt välstånd= allt det som våra motståndare nu raserar. Jag kommer att göra allt som står i min makt för att under tjugo år få till ett stopp på all invandring.

Det går givetvis att ställa sig frågan vad Brandhill menar med "vår egenart". Men på en punkt är han tydlig.

Ingen invandring till Sverige på tjugo år.

Frågan är vad alla "skötsamma" invandrare som Sverigedemokraterna har rekryterat de senaste åren tycker om Brandhills förslag.


/Alexander Bengtsson.

måndag 12 juli 2010

Etniciteten och den nationalistiska principen


Chang Frick kandiderar för Sverigedemokraterna i Kristianstad i valet 2010. Efter Daniel Poohls och Bengt Westerbergs samtal i Almedalsbiblioteket (7/7) om boken Ut ur skuggan i ställde Frick följande fråga:
"Vid ett antal tillfällen så nämner ni att Sverigedemokraterna på något sätt inte bara vill ha ett kulturellt homogent samhälle utan att vi även skulle vilja förespråka ett etniskt homogent samhälle. Jag kan inte riktigt förstå var ni får den där biten med att vi skulle förespråka ett etniskt homogent samhälle. Jag har själv varit medlem ett par år i Sverigedemokraterna. Jag tror att de flesta etniciteter som finns i världen finns även inom partiet Sveridemokraterna. Ni kanske menar att vi är väldigt dåliga på att leva som vi lär, eller hur går resonemanget?"
I Sverigedemorkaternas principprogram kan man läsa följande om såväl etnisk som kulturell likhet bland befolkningen:

Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen. Av det följer att den nationalistiska principen – principen om en stat, en nation – är grundläggande för Sverigedemokraternas politik.

Den nationalistiska principen bygger på idén om nationalstaten, att statens territoriella gränser ska överensstämma med de befolkningsmässiga gränserna. I sin ideala form är alltså ett sådant samhälle befolkningsmässigt homogent. De rådande omständigheterna i Sverige och i omvärlden omöjliggör att principen praktiseras till fullo.

Att Frick är obekant med grunden för sitt partis vision om ett "tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle" visar på uppenbara kunskapsluckor. Som tur är kan man med sajten Expo Skola bättra på sina kunskaper om bland annat Sverigedemorkaterna och det partiet kallar den nationalistiska principen.

/Jonathan Leman

Foto: Frida Metso

torsdag 8 juli 2010

Samma gamla SD-gnäll

Under dagen fick Sverigedemokraterna chansen att debattera vid två tillfällen i Almedalen. Lars Isovaara fick snacka om mäns våld hos Män för jämställdhet och basunera ut partiets linje att våld är en kulturell fråga medan partiets allt i allo Erik Almqvist fick delta i en utfrågning om bland annat utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik för ungdomar.

Utfrågningen som anordnades av Fryshuset bjöd inte på några direkta överraskningar. Almqvists attack mot vänsterns Ida Gabrielsson där han anklagade hennes parti för klassförakt och att sverigedemokraten Chang Frick satt i publiken och deklarerade att han kunde pis värde avrundat till tio decimaler tillhörde utfrågningens höjdpunkter.

Vid utfrågningens slut kunde inte Almqvist hålla sig utan droppade den klassiska sverigedemokratiska tesen om att det pågår en massinvandring till Sverige. Nästan samtliga av de övriga deltagarna i utfrågningen bemötte detta i sina avslutande anföranden.

- Det är skitsnack att det pågår en massinvandring, sa kristdemokraten.
- Sverige är det land som har prickats flest gånger av FN:s kommitté mot tortyr för att vi skickar tillbaka människor till fruktansvärda omständigheter, sa miljöpartisten.
- Sverigedemokraternas politik splittrar Sverige, sa folkpartisten.

Erik Almqvist hade uppenbarligen väldigt svårt att hantera detta. Trots att det handlade om utfrågningen bönade och bad han om att få bemöta sina politikerkollegor. Det fick han inte.

När utfrågningen var slut gnälldes det rejält bland de sverigedemokratiska gulskjortorna. Det var självklart, enligt sverigedemokratisk logik, odemokratiskt att Almqvist inte fick kommentera sina politiska motståndares anföranden.

Samma gamla SD-gnäll. Partiet får uppenbarligen aldrig som det vill.

/Alexander Bengtsson.

tisdag 6 juli 2010

En touch av skånsk populism

Sverigedemokraterna profilerar sig allt mer som ett värdekonservativt parti. Men under gårdagens torgmöte visade partiledaren Jimmie Åkesson att fusionen med den skånska högerpopulismen har satt sina spår. Åkesson släppte en liten bomb när han menade att det var möjligt att hans parti skulle verka för en nedläggning av public service vid ett eventuellt riksdagsinträde.

- Oj, oj, oj, sa SD:s allt i allo Erik Almqvist som agerade moderator under torgmötet.

Åkessons utspel får en minnas den skånska högerpopulismens glada dagar då aktörer som Harry Franzén och Carl P Herslow högljutt protesterade mot det dåvarande statliga tv-monopolet.

Åkesson som i sina anföranden många gånger låter som en VD för ett småföretag på Listerlandet kanske skulle inspireras mer av de skånska högerpopulisterna. Kanske skulle han ryta ifrån lite mer som ICA-handlaren från Röstånga?




/Alexander Bengtsson

måndag 5 juli 2010

Nästan alla tar debatten


Applåder från redan frälsta, en protesterande biskop, en vända ryggen till-aktion från Grön Ungdom och tjuriga nationaldemokrater. Det var ungefär det som Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder möttes av när han debatterade mot kristdemokraten Rolf Tufvesson. SD:s allt i allo Erik Almqvist fick agera ”opartisk” moderator.

För Tufvesson är munhuggande med Söder vardag. De båda är nämligen gruppledare för vardera parti i Region Skåne. Och Tufvesson är knappast ensam om att ”ta debatten” med SD. Runt om i landet har debatter mellan riksdagspartipolitiker och sverigedemokrater blivit allt vanligare. Inte konstigt alls då parti finns representerat på pappret i över hälften av landets kommuner.

Under den timmeslånga debatten försökte kristdemokraten gång på gång påvisa skillnaderna mellan sitt partis och Sverigedemokraternas syn på invandring, integration och kulturpolitik. Och visst märktes det att Tuvesson hade vanan inne till skillnad från många av dem riksdagspolitiker som i olika sammanhang har debatterat mot sverigedemokrater.

Trots att riksdagspartiers politiker gång efter annan debatterar med sverigedemokrater tycks nyhetsvärdet om etablerade politiker som ”tar debatten” aldrig sjunka. Under Politikerveckan anordnar partier, fackförbund, lobbygrupper och andra hela tiden debatter. Men inget tycks vara så uppseendeväckande som när en politiker från något riksdagsparti debatterar med en sverigedemokrat.

Björn Söder är självklart nöjd. Nu tar nästan alla debatten. Men Sverigedemokraterna som sedan dag ett har stått på barrikaderna och vurmat för yttrandefrihet och krävt sin rätt att komma till tals har uppenbarligen ändrat sin inställning.

Under debatten cirkulerade ett gäng nationaldemokrater, däribland partiledaren Marc Abramsson, runt i publiken och delade ut flygblad. André Le Blanc som sitter Nationaldemokratisk ungdoms styrelse förklarade för mig att hans parti hade bjudit in bland annat Sverigedemokraterna till en debatt under Politikerveckan. Men enligt Le Blanc var Sverigedemokraterna det parti som var mest negativt inställda.

Så var det med den yttrandefriheten.

/Alexander Bengtsson.

Foto: Frida Metso.

torsdag 24 juni 2010

Inte så HBT-vänligt trots allt

Sverigedemokraterna är ett parti för HBT-personer fastslog sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och andre vice ordförande Carina Herrstedt på Aftonbladet debatt tidigare i år.

Frågan är hur det ser ut i praktiken. I dag skriver Nya Wermlands tidning om hur SD i Karlstad går till val på att stoppa Pridefestivalen i staden.

Fullmäktigeledamoten Erik Braunerhielm (SD) säger till tidningen att han ser på homosexualitet ”som ett avvikande beteende” som går emot hans moral.

Han är i gott sällskap. Redaktören för partiorganet SD-kuriren Tommy Hansson har tidigare bloggat om Pride som den ”aidsdoftande shamfestivalen” (090728).

Partisekreterare Björn Söder har skrivit om Pride i partiorganet SD-kuriren, augusti 2007: ”Vad är detta om inte perversa vidrigheter?”

Bara ett par dagar tidigare krävde han att representanter från Svenska kyrkan som deltagit i Pride skulle lämna sina ämbeten på grund av att de deltagit i ”sexuella perversiteter”.

Jimmie Åkesson är lite försiktigare i sina egna utsagor om HBT-frågor. Men han slår fast att samkönade par inte ska få adoptera barn eftersom det riskerar att skapa ett otryggt samhälle (Nyhetsbrevet ”Åkesson om... ” 081107).

Åkessons och Herrstedts förklaring i sin debattartikel i Aftonbladet om att de "beklagar att det faktiskt ligger något i kritiken om att enskilda företrädare för vårt parti, vid enstaka tillfällen under de gångna åren, har uttalat sig på ett olämpligt och onyanserat sätt om homosexuella som grupp" ter sig minst sagt underlig.

/Johannes Jakobsson

onsdag 23 juni 2010

SD-Sörmlands nya strategi

Efter att Expo avslöjat att bland annat sverigedemokraten Isak Nygren från Katrineholm har varit aktiv på vit makt-forumet Nordisk ger nu partiets starke man i Sörmland, Adam Marttinen, ett försök till svar på tal.

Marttinen säger i en intervju i SR-Sörmland att han tror sig veta att det finns både sossar och moderater som har bakgrund i nazistiska rörelser.

Johan Nilsson, ledande sosse i Eskilstuna, säger i samma inslag att Marttinen måste lägga korten på bordet.

- Finns det någon sådan på vår lista. Då vill vi veta det, säger Nilsson till SR-Sörmland.

För Nilsson hade det varit allvarligt om någon socialdemokrat hade en liknande bakgrund som Isak Nygren, som också har ansökt om medlemskap i Nordiska Förbundet och försökt att starta ett lokalt vit makt-nätverk som så sent för ett par år sedan.

Adam Marttinen har i en intervju i SR-Sörmland beskrivit Nygrens bakgrund som en "bagatell".

/Alexander Bengtsson.

Louise Erixon och feminismen

Louise Erixon (SD) talade vid demonstrationen i Helsingborg den 21 juni om vad hon kallade för ”islams” kvinnoförtryck. Talet innehöll bland annat ett frontalangrepp mot svenska feminister som enligt Erixon inte vågar tala om ”den dåliga kvinnosyn som råder i islam”.

Det är intressant att en sverigedemokrat vill prata om jämställdhet och feminism. Initiativrikt rent av för ett parti som fortfarande står upp för konservativa könsroller där kvinnan kategoriskt förpassas till hemmet och spisen.

För faktum är att SD bara pratar om jämställdhet och feminism när det gäller att kritisera andra. Främst muslimer och islam. Annars är det knäpptyst. Man bortser ofta och gärna från det faktum att partiet är en klubb för herrar, styrt mer eller mindre uteslutande av män. Exempel:

När Sverigedemokraterna presenterade sin riksdagslista i våras var endast 20 procent av kandidaterna kvinnor.

Tre av totalt 18 personer i SD:s styrelse är kvinnor.

I ungdomsförbundets styrelse finns sex män och två kvinnor. En av dem är Louise Erixon - sin feministiska iver har hon uppenbarligen lämnat hemma på hyllan när det gäller de egna.

/Johannes Jakobsson.

tisdag 22 juni 2010

Gula pikéskjortor ingen hit?

Enligt diverse opinionsundersökningar och inte minst Sverigedemokraterna själva så tågar partiet mot riksdagen. Igår hade ungdomsförbundet, SDU, för första gången sedan urminnes tider kallat till demonstration. SDU som under de senaste åren bjussat på gratis medlemskap för sympatisörer, deltagit i skoldebatter och hållit bokbord på skolor runt om i landet lyckades endast skrapa ihop ett 30-tal (!) demonstranter till antimoskédemonstrationen i Helsingborg.

Anmärkningsvärt är de 20 vit makt-aktivister som sedan ska ha anslutit vid det efterföljande torgmötet. Nätverket Fria Nationalister kommenterar sitt deltagande på följande vis:

»Fria nationalister deltog i SDU:s demonstration för att visa att det endast finns en opposition mot mångkulturen och det är nationalismen. Varken SD:s värdekonservatism eller deras fanatiska islamkritik kommer i sig att lösa några problem, utan det gör endast en nationalism som grundar sig på folkgemenskap och etnisk medvetenhet.«

Nu är det inte första gången som sverigedemokrater demonstrerar och manifesterar mot moskébyggen. Och den som kan den sverigedemokratiska partihistoriken känner mycket väl till att det inte heller är första gången som Sverigedemokraterna lockar till sig vit makt-aktivister till sina aktviteter.

På 1990-talet lyckades man samla betydligt fler demonstranter. Men istället för de gula pikéskjortor som Erik Almqvist med anhang hade på sig igår var det bomberjackor som gällde. Kanske bäst för SD att skippa stureplanssteket och kör en old time-classic istället?

Fast det är klart. Då kanske tågandet mot riksdagen avtar något.



/Alexander Bengtsson.

söndag 20 juni 2010

Tommy Hansson och "avgrundsnationalisterna"

"Den tid är definitivt förbi då SD med fog kunde anses vara ett rasistiskt parti och dess företrädare med darr på stämman talade om "den nordiska rasen" och liknande obsoleta honnörsord."
Så skrev SD-kurirens chefredaktör Tommy Hansson (19/4) i sin blogg på partiorganet SD-kurirens hemsida. Hansson är, till skillnad från andra i partitoppen, beredd att tala om att partiet har ett rasistiskt förflutet. Men Hansson understryker samtidigt att den perioden är "definitivt förbi".

Sedan Hansson skrev inlägget har Expo återigen kunnat avslöja kopplingar mellan sverigedemokrater och vit makt-miljön. Minst 50 av partiets kandidater i valet 2010 bär på färska kopplingar till vit makt-grupper och partiet Nationaldemokraterna - grupper Hansson beskriver som "avgrundsnationalister".

Kan Tommy Hansson som enligt sina egna ord "stått på barrikaderna och tagit fighten med både röd- och brunskjortor" företräda ett parti som än i dag representeras av personer med kopplingar till nazismen?

/Jonathan Leman

fredag 18 juni 2010

Hur bra koll har ND:s senaste nyförvärv?

Lite oväntat kandiderar det sargade Nationaldemokraterna i Hofors kommun. En missnöjd sverigedemokrat och en avhoppare från det lokala partiet "Folkhemmet" har gått samman och utgör ND:s tvåmannalista i kommunen.

Det har fått de lokala politikerna i kommunen att reagera. Socialdemokraten Raimo Pärssinen kallar partiet för nazistiskt i en intervju i Gävle Dagblad. Nonsens, tycker den avhoppade sverigedemokraten Ulf Lindström. I en debattartikel menar den nybakade nationaldemokraten att det minsann är sossarna som är diktaturkramare. ND är riktiga demokrater som är för folkomröstningar och mot EMU, bland annat, förklarar Lindström.

Lindströms debattartikel väcker några frågor:

1. Menar Lindström allvar?

Nationaldemokraterna är ett parti som nästan på daglig basis har ett samröre med vit makt-rörelsen. Under partiets kampanjande för att partiorganet skulle få presstöd fick man hjälp av Info-14 och deras nätverk Fria Nationalister. Och i partiets ledning sitter personer med bakgrund i bland annat Nordiska Rikspartiet. Att ND sedan årligen demonstrerar tillsammans med Sveriges nazister i Salem gör inte partiet demokrativurmande mer trovärdigt.

2. Om Lindström menar allvar - hur länge blir han då kvar i sitt nya partiet?

Kan antinazisten Ulf Lindström vara kvar i ND när han upptäcker att han har en vice partiledare som så sent som under årets nationaldagsfirande ifrågasatte Förintelsen?

3. Hur länge stannar nyförvärven från Demokratisk Allians?

ND:s nya Hoforsavdelning har tillsammans med ett gäng andra missnöjda sverigedemokrater som under en kort period gick under namnet Demokratisk Allians på senare tid förstärkt Marc Abramssons mikroparti. Det nästan komiska i sammanhanget är att SD-avhopparna från Demokratisk Allians flera gånger har hävdat att SD var för extrema och dessutom alldeles för toppstyrt. Nu är det ju så att ND har splittrats gång efter annan på grund av just den toppstyrning som Marc Abramsson och hans högra hand Vavra Suk tycks pyssla med.

Frågorna är som sagt många. Och utgången oviss. Så är det alltid med ND. Ett pytteparti med företrädare som aldrig tycks sluta förvåna.


/Alexander Bengtsson.

torsdag 17 juni 2010

Avslöjanden om vit makt-kopplingar uppmärksammas

Expos avslöjande om att ett femtiotal av Sverigedemokraternas kandidater i valet har kopplingar till vit makt-rörelsen har nu börjat uppmärksammas i flera andra medier.

Sveriges Radio Sörmland rapporterar om Isak Nygren från Katrineholm som bland annat så sent som 2008 sökte medlemskap i Nordiska Förbundet.

Helsingborgs Dagblad har uppmärksammat de sverigedemokrater i Klippan som finns med i Expos granskning. Det har också Sveriges Radio Malmöhus gjort.

Även Fria tidningen skriver om granskningen.

Fortsättning följer...

/Alexander Bengtsson.

Nu kör vi!

Välkommen till Expos valblogg. Här kommer våra reportrar konturnerligt att skriva om Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna, Svenskarnas parti och andra partier som är en del av vår bevakning

Sverigedemokraterna har aldrig tidigare haft en reell möjlighet att ta sig in i riksdagen. Nu visar väljarundersökningar att partiet kan lyckas i sin strävan. Likväl, det är en liten minoritet av väljarna som är beredda att lägga sin röst på ett främlingsfientligt parti. Utgången är med andra ord oviss. Och mycket finns att säga innan den 19 september då det avgörs.

Vårt vanliga nyhetsflöde följer ni som vanligt på Expo.se.